catjak

Hej,

I januari i år började min snåriga väg mot en bröstreduktion betald av landstinget.

Jag uppfyller landstingets kriterier för en betald operation och har fått en tid för bedömning hos kirurgen.

Nu är det så att Södermanlandsläns landsting har antagit ett sparförslag där det beslutats att de ska sluta genomföra plastikoperationer om det inte gäller cancerpatienter.

Jag undrar nu om det inte finns någon lag eller regel som reglerar likvärdighet i vården vad gäller vilken typ av behandlingar som genomförs, likväl som vårdgarantin ska säkerställa likvärdighet inom Sverige när det gäller inom vilken tid man ska ha fått behandling.

Kan man överklaga, eller hur bär man sig åt?

Dr. Karl Bremer

Hej!

Sjukvårdpolitik och landstingsekonomi är väl kanske inte mitt bord, men jag förstår din frustration...

Våra landstingspolitiker fastställer ekonomiska ramar för sjukhusens verksamhet. Sparbeting leder till prioriteringar och får konsekvenser. Således kan vissa "oprioriterade" ingrepp stoppas och där finns det vad jag vet inga generella nationella regler för vad som inte kan prioriteras bort. Vissa bortprioriteringar blir dock politiskt omöjliga att genomföra, medan andra exlv ingrepp där det finns ett kosmetisk inslag väcker mindre uppståndelse.

Det finns bestämmelser som reglerar väntetider för högt prioriterade sjukdomar såsom cancer (max 2 veckor) - allra högst prioritet har cancer hos barn. Vårdgarantin för icke-cancersjukdom, som för närvarande är på 3 månader måste i princip uppfyllas - annars kan sjukhus och kliniker bl a drabbas av indragna vårdgarantibonusar.

Det yttersta ansvaret bär våra landstingspolitiker och det är därför gentemot dem man måste verka om man anser att fel beslut fattats. Man kan också vända sig till patientnämnden eller till olika patient-intresseorganisationer. Vissa av dessa intresseorganisationer har stort politiskt inflytande, andra mindre.

Nu rör det sig ju i detta fall om ett sparförslag och inte ett beslut. När politikerna ser vilka konsekvenser förslaget får så kan de ändra sig eller besluta om andra bortprioriteringar. Ibland svarar sjukhus och kliniker med konsekvensbeskrivningar nästan för att "skrämma" politikerna. Det finns flera exempel på hur individer och organisationer fått liknande förslag att dras tillbaka, t ex när Insulinet till diabetiker inte längre skulle vara kostnadsfritt.

Mvh

Karl Bremer

__________________
Dr. Karl Bremer, specialist i plastikkirurgi, medlem av Svensk Plastikkirurgisk Förening, verksam vid Art Clinic