| « Föregående bild | Nästa bild » |
Även om håravfall ofta bagatelliseras lider många människor av att tappa sitt hår. I synnerhet gäller detta personer som tappar så mycket hår att det leder till tunnhårighet i de yngre vuxenåren. I den aktuella gruppen uppger så många som 50% att de upplever det som ett problem som de gärna skulle vilja ha hjälp för.
Men håravfall är mer än enbart en fråga om den enskildes egen upplevelse. Det behövs inte mer än en titt på någon reklamkanal på teve eller bläddring i en veckotidning för att konstatera att samhället i stort föredrar ett huvud som täcks av en tät hårmatta framför ett tunnhårigt eller skalligt huvud.
I en Tysk undersökning visade det sig till och med att hår kan ha betydelse för chansen att få jobb. Personalchefer som fick granska datorframställda bilder på personer med och utan hår på huvudet föredrog betydligt oftare att kalla dem med hår än dem utan hår till anställningsintervjuer.
De goda nyheterna i sammanhanget är att det under det senaste årtiondet framkommit både medicinska och kirurgiska behandlingar (hårtransplantation) som effektivt kan stoppa håravfallet och återställa tidigare förlorat hår.
Varje människa har mellan 100 000-150 000 hårsäckar fördelade i grupper om 1-4 st över huvudet. Ur varje hårsäck växer ett individuellt hårstrå. Varje hårsäck har en egen livscykel bestående av växtfas, övergångsfas och vilofas. 30 000-50 000 av våra hårsäckar är genetiskt programmerade att producera hår livet ut och är placerade i nacken och på sidorna av hjässan. Hårsäckarnas verksamhet och faser styrs av hormoner. Det hormon som i första hand påverkar hårsäckarna är en nedbrytningsprodukt av det manliga könshormonet Testosteron som heter Dihydrotestosteron (DHT). DHT påverkar hårsäckarna och gör att håret inte växer lika länge och att hårstråna blir tunnare.
Håravfall beror i den absoluta majoriteten av fallen på ärftliga orsaker, drabbar i första hand män och kallas för manligt håravfall (androgen alopeci). Håravfallet kan börja redan före 20 års ålder och märks genom att hårfästet kryper uppåt ovanför tinningarna och ger karaktäristiska flikar. På hjässan uppstår efterhand en kal fläck som blir större och större.
Även kvinnor kan ha ärftligt håravfall även om det inte är lika vanligt som hos män. De får gradvis tunnare hår inom ett ovalt område på främre delen av hjässan. Det uppstår sällan någon kal fläck hos kvinnor. Ärftligt håravfall drabbar främst kvinnor i övergångsåldern, men även relativt unga kvinnor kan få det med start redan i 30-årsåldern.
Ärftligt håravfall kan behandlas med i huvudsak två metoder, förebyggande medicinering eller återställande hårtransplantation. De verkningsfulla mediciner som finns tillgängliga för att förebygga håravfall är Recrea, Rogaine och Propecia. Recrea innehåller samma aktiva ämne som Rogaine och båda preparaten kan köpas receptfritt på Apoteket, användas av både kvinnor och män och ges i form av ett linement som stryks på i hårbotten. Preparatet Propecia ges i tablettform och måste förskrivas av läkare. Gemensamt för samtliga preparat är att de ger effekt genom att hämma uppkomsten av/neutralisera DHT´t i hårbotten så att det inte påverkar hårsäckarnas funktion.
För åtta av tio personer som använder något av ovanstående läkemedel stoppas fortsatt håravfall och ungefär hälften får tillbaka en del av sitt tidigare förlorade hår. Effekten är dock begränsad i den främre hårlinjen. För de som har så långt framskridet håravfall att de blivit flintskalliga har ovanstående mediciner ingen effekt. Om behandlingen med läkemedlen avbryts tar håravfallet ny fart inom ett par månader och fortsätter sedan i samma takt som innan behandlingen påbörjades.
Det har under åren funnits en del metoder för hårtransplantation som visat sig ineffektiva eller av andra orsaker olämpliga. Det har dock under senare tid utvecklats två metoder för hårtransplantation som är effektiva och ger ett för patienten utseendemässigt bra, säkert och bestående resultat. Behandlingarna innebär ett kirurgiskt ingrepp i vilket hår från nacken - vars hårsäckar är genetiskt programmerade att producera hår livet ut och därigenom resistenta för påverkan av DHT - flyttas och ”planteras” om på de kala partierna högre upp på hjässan där de växer fast och börjar producera helt naturligt hår.
De flesta män som lider av ärftligt håravfall med skallighet eller djupa vikar ovanför tinningarna kan förvänta sig goda resultat av en hårtransplantation. Även kvinnor som lider av symptom liknade manligt håravfall kan behandlas. Vissa personer kan dock förvänta sig bättre resultat än andra. Den faktor som i första hand påverkar resultatet grundar sig i hur mycket hår som går att transplantera i förhållande till hur mycket hår som behövs för att uppnå önskade resultat.
Hur mycket hår som går att transplantera beror på hur mycket DHT resistent hår (sido- och nackhår) patienten har tillgängligt samt hur tjockt detta hår är. Hur mycket hår som behövs beror på hur stor yta som skall täckas samt vilka önskemål om tjocklek på håret som patienten har.
De två mest moderna och effektiva metoderna för hårtransplantation kallas FUE (Follical Unit Extraxtion) och STRIP-metoden. FUE metoden innebär att enskilda hårsäckar/hårsäcksgrupper (1-4 hårstrån) plockas ut var för sig ur nackhåret och placeras på hjässan. STRIP-metoden innebär att en hudstrimma innehållandes ett stort antal hårsäcksgrupper skärs ut i nackhåret varpå härsäckarna avskiljs från huden och därefter i likhet med i FUE metoden placeras ut på hjässan. Snittet som uppkommer i nacken försluts med stygn och läker omärkbart eftersom ärret döljs av nackhåret.
Vid varje hårtransplantation flyttas mellan 1000-3000 hårsäcksgrupper vilket motsvarar 2000-6000 hårstrån. Med STRIP metoden uppnås ofta fullgoda resultat med endast en hårtransplantation. I vissa fall och i första hand vid användning av FUE-metoden behövs två ingrepp utföras. Detta beror på att man inte alltid kan utvinna tillräckligt med hår vid samma tillfälle och att hårsäcksimplantaten inte kan placeras hur tätt som helst. För att uppnå total fyllighet i håret väljer därför vissa patienter att låta utföra ytterligare en hårtransplantation efter ungefär ett års tid.
Nedan beskrivs hur en hårtransplantation med STRIP metoden normalt sett går till. Dagens moderna metoder för hårtransplantation gör att ingreppet slutförs under 6-12 timmar och patienten lämnar kliniken samma dag. Hårtransplantationen utförs i lokalbedövning och de allra flesta patienter förvånas över hur lite smärta/obehag de upplever under ingreppet. Många patienter sover, läser eller tittar på TV under tiden.
1. Patienten anländer till kliniken och förbereds för ingreppet som innebär att hårsäckar och hårsäcksgrupper med hår från nacken som är genetiskt programmerat att växa en hel livstid skall flyttas till de kala områdena på hjässan.
2. Patienten får sätta sig tillrätta i en bekväm stol varpå donationsområdet i nacken förbereds genom att håret på donatorhudstrimman trimmas och övrigt hår förbinds för att inte vara i vägen för kirurgen. När donationsområdet är färdigberett ges lokalbedövning som verkar efter ca 15 minuter.
3. Donatorsvävnaden i form av en ca 15 mm bred och 10 cm lång hudstrimma innehållandes ca 1000-3000 hårsäcksgrupper med DHT-resistent hår avlägsnas med skalpell varpå såret dras ihop och försluts med stygn. Det undanbundna håret ovanför donationsområdet släpps ut och kammas över stygnen som döljs fullständigt.
4. Ur den avlägsnade hudstrimman utvinns med hjälp av precisionsverktyg och mikroskop de enskilda hårsäckarna/hårsäcksgrupperna och förbereds för transplantation till mottagningsområdet på hjässan. I tiden mellan utvinningen och implanteringen förvaras implantaten i en speciell lösning som skyddar dem från yttre påverkan.
5. Mottagningsgområdet förbereds och lokalbedövas. Inget av det befintliga håret i mottagningsområdet behöver trimmas.
6. Små hål som skall inrymma de nya hårsäckarna sticks i mottagningsområdet med hjälp av ett nålliknade specialverktyg. Hålen placeras oregelbundet och i anpassade vinklar i syfte att följa utseendet av helt naturlig hårväxt.
7. Enskilda hårsäckar eller hårsäcksgrupper placeras var för sig i de förberedda hålen i mottagningsområdet. Hårsäckar/hårsäcksgrupper om 1-2 hår placeras längst fram på hjässan och skapar det nya framskjutna hårfästet. Hårsäcksgrupper om 2-4 hårstrån placeras längre upp på hjässan. Också detta för att följa utseendet av helt naturlig hårväxt.
8. Efter hårtransplantationen har patienten hundratals små stickhål (0,6-1 mm) innehållandes fungerande hårsäckar ur vilka det sticker upp korta små hår. De små stickhålen läker snabbt och efter ungefär en vecka kvarstår normalt sett varken de små läkningsskorporna eller någon rodnad i hårbotten.
FUE metoden skiljer sig ifrån STRIP metoden med avseende på hur det hår som skall flyttas utvinns från givarområdet. Själva transplantationsmomentet i vilket de avskilda hårsäcksgrupperna sätts på plats är identiskt i oavsett metodval. Hårtransplantationen utförs i lokalbedövning och de allra flesta patienter förvånas över hur lite smärta/obehag de upplever under ingreppet. Många patienter sover, läser eller tittar på TV under tiden.
1. Patienten anländer till kliniken och förbereds för ingreppet som innebär att hårsäckar och hårsäcksgrupper med hår från nacken som är genetiskt programmerat att växa en hel livstid skall flyttas till de kala områdena på hjässan.
2. Patienten lägger sig tillrätta i en behandlingssäng och donationsområdet i nacken lokalbedövas.
3. Hårsäcksgrupperna från givarområdet plockas manuellt ut en och en med hjälp av en specialtillverkad nål. Varje utlyft hårsäcksgrupp omgärdas av en cylinderformad vävnadstub med omkretsen 0.6-1 mm. I tiden mellan plockningen och implanteringen förvaras implantaten i en speciell lösning som skyddar dem från yttre påverkan.
4. Mottagningsgområdet förbereds och lokalbedövas. Inget av det befintliga håret i mottagningsområdet behöver trimmas.
5. Små hål som skall inrymma de nya hårsäckarna sticks i mottagningsområdet med hjälp av ett nålliknade specialverktyg. Hålen placeras oregelbundet och i anpassade vinklar i syfte att följa utseendet av helt naturlig hårväxt.
6. Enskilda hårsäckar eller hårsäcksgrupper placeras var för sig i de förberedda hålen i mottagningsområdet. Hårsäckar/hårsäcksgrupper om 1-2 hår placeras längst fram på hjässan och utgör det nya framskjutna hårfästet. Hårsäcksgrupper om 2-4 hårstrån placeras längre upp på hjässan. Också detta för att följa utseendet av helt naturlig hårväxt.
7. Efter hårtransplantationen har patienten hundratals små stickhål (0,6-1 mm) innehållandes fungerande hårsäckar ur vilka det sticker upp korta små hår. De små stickhålen läker snabbt och efter ungefär en vecka kvarstår normalt sett varken de små läkningsskorporna eller någon rodnad i hårbotten.
Den huvudsakliga fördelen med FUE i förhållande till STRIP är att inget snitt behövs läggas i skalpen för att utvinna det hår som skall flyttas till mottagarområdet. Detta gör att patienten slipper bära ett ärr i hårbotten och bidrar också till en kortare läkningsprocess. Men att utvinna donatorhåret med hjälp av FUE metoden innebär också vissa begränsningar.
FUE-metodens huvudsakliga begränsning I förhållande till STRIP-metoden är att man inte kan utvinna lika många transplanterbara hårsäckar från mittendelen (den optimala zonen) i nackhåret. Vid användning av STRIP-metoden tas både håret och huden i hudstrimman bort från den optimala platsen i nackhåret vilket gör att allt hår i det aktuella området kan avlägsnas och transplanteras. När hudremsan är borttagen sys sårkanterna ihop.
Vid användning av FUE-metoden hämtas hår från samma område men den hud som håret tas ifrån blir kvar vilket ger kala områden i nacken. Kirurgen måste därför lämna tillräckligt med hår i området för att täcka de kala partierna som efterlämnas. Detta gör att det vid användning av FUE-metoden finns betydligt mindre hår tillgängligt för transplantation - uppskattningsvis 50% mindre. Detta förhållande är en klar nackdel eftersom otillräcklig tillgång på transplanterbart hår är den faktor som oftast gör att man inte fullt ut kan återställa förlorat hår hos många patienter. I syfte att kompensera för bristen på donatorshår frestas ibland kirurgen till att hämta hår av sämre kvalité från andra platser på huvudet vilket kan resultera i att resultatet av transplantationen inte förblir permanent.
Sammantaget innebär ovanstående att FUE-metoden lämpar sig bäst för behandling av mindre områden och sämre för behandling av mer omfattande skallighet.
+ Inget ärr uppkommer i nacken (fördel för de som vill bära sitt hår i mycket
kort frisyr)
+ Kortare läkningstid i donationsområdet
+ Idealiskt för att reparera/dölja donationsärr från tidigare hårtransplantation
+ Utgör ett alternativ i de fall skalpen är för tight för användande av STRIP-
metoden
+ Ger möjlighet att utvinna finare hår från nedre delen av nacken för
användande i hårfästet eller ögonbryn e.t.c.
+ Gör det teoretiskt möjligt att utvinna och använda hår från andra delar av
kroppen.
+ Större variation i vilka patienter som är lämpade för ingreppet än vid
STRIP
- Ger mindre tillgång på kvalitativt transplanterbart hår
- Större svårighet att utvinna hela hårsäcken
- Svårare att utvinna en naturlig blandning av hårsäckar. (Av
effektivitetsskäl utvinns i första hand de största hårsäcksgrupperna vilka
inte lämpar sig lika bra för uppbyggnad av hårfästet.)
- De utvunna hårsäcksgrupperna är mer känsliga för skada under
insättningsprocessen eftersom de ofta saknar skyddande epidermis och fett
som de hårsäcksgrupper som utvinns vid STRIP har.
- Hår som utvunnits utanför den optimala zonen i nackhåret förblir ej
permanent
- Volymen av hår som kan förflyttas under ett operationstillfälle är begränsat
vilket ofta innebär att ytterligare ingrepp krävs för att uppnå samma
hårtäckningsgrad som vid ett enskilt STRIP-ingrepp.
- Tar mer tid i anspråk och är därför dyrare än STRIP-metoden.
Tiden efter en hårtransplantation ser ungefär lika dan ut oavsett om man använt STRIP- eller FUE-metoden. Håret kan tvättas med Schampo redan dagen efter. Vid STRIP måste dock patienten avhålla sig från krävande fysisk ansträngning som träning i ungefär en månad medan snittet i nacken där donatorshudstrimman hämtats läker. Patienten behöver även återkomma till kliniken efter en vecka för att få stygnen bortplockade.
Efter mindre omfattande hårtransplantationer kan du återgå till jobbet redan nästa dag. Du bär inget förband och om STRIP använts så döljs stygnen i nacken av överkammat hår. Vid mer omfattande hårtransplantationer med STRIP-metoden kan du dock komma att besväras av en viss svullnad i området i pannan och ögonlocken i ett par dagar. Om du har ett fysiskt krävande arbete kan det i de här fallen vara bra att sjukskriva dig i en vecka efter ingreppet.
Efter ingreppet går det transplanterade håret in i en vilofas och de hårstrån som växer ur de transplanterade hårsäckarna kan lossna. Detta är helt naturligt och sker normalt sett inom de två första månaderna. Efter ungefär fyra månader påbörjar de transplanterade hårsäckarna sin växtfas på sin nya plats och återväxten av hår blir synlig. Efter 6-8 månader har håret normalt sett växt så pass att man kan se det slutgiltiga resultatet vilket för de allra flesta är en mycket positiv upplevelse. En upplevelse som normalt sett varar livet ut eftersom det transplanterade håret aldrig slutar växa.
I syfte att skapa bästa tänkbara tillväxtsförutsättningar för det transplanterade håret rekommenderas i vissa fall tilläggsbehandling med laser eller läkemedlen Rogaine, Recrea eller Propecia.
Riskerna vid en hårtransplantation oavsett metodval är att anse som mycket små. Vid användande av STRIP föreligger dock en viss risk för missprydande ärrbildning i tagningsområdet vilket kan komma att behöva åtgärdas genom ärrplastik eller genom att med hjälp av FUE-metoden implantera hår i ärret och därigenom dölja det.
I alla ingrepp där huden penetreras föreligger viss risk för infektion vilket i förekommande fall enkelt behandlas med rengöring och antibiotika som förskrivs av kliniken eller annan läkare.
Vissa patienter som genomgått hårtransplantation med STRIP-metoden får svullnad i pannan och ögonlocken. Detta kan ibland leda till blåmärken typ ”blåklockor”. Denna komplikation drabbar nästan uteslutande dem som sover på magen dagarna efter operation och övergår efter ca 5 dagar.
Kostnaden för en hårtransplantation är mycket svår att på förhand bedöma men påverkas i första hand av följande faktorer:
1. Val av metod för utvinning av donationshår - FUE eller STRIP
2. Kvalitet på donationshåret - täthet, färg, tjocklek
3. Storleken på det område som skall behandlas/täckas
4. Kvalitén på eventuell befintlig hårväxt i det område som skall
behandlas/täckas
5. Patientens önskemål om hårtäthet i det område som skall
behandlas/täckas
För att ge en uppfattning om kostnadsbilden kan nämnas att ett behandlingstillfälle med FUE metoden (8-16 h) kostar mellan 30 000-40 000 kr. Värt att ha i åtanke är att det kan krävas mer än ett behandlingstillfälle för att uppnå vad patienten bedömer som fullgoda resultat.
Kostnaden för ett behandlingstillfälle med STRIP-metoden (6-12 h) stannar normalt sett på mellan 15 000-25 000 kr. Värt att notera är att det ofta räcker med ett behandlingstillfälle då STRIP-metoden innebär att ett större antal hårsäckar kan utvinnas och transplanteras vid samma tillfälle.
