Orsak och bedömning av åderbråck

Åderbråck orsakas av nedsatt funktion i klaffarna (backventilerna) i de vener som har till uppgift att transportera blod tillbaka till lungorna. Det går till ungefär såhär:

1. Klaffarna i vissa vener försvagas med tiden. Detta orsakar backflöde.
2. Backflödet höjer trycket i venen.
3. Det ökade trycket gör att venen töjs ut.
4. Den uttöjda venen börjar bukta ut.
5. Ett åderbråck har uppkommit.

Inom sjukvården använder man en internationell sexgradig skala för att bedöma åderbråck. Metoden kallas för CEAP-klassificering av åderbråck.

CEAP-skalan graderar åderbråckens svårighetsgrad och grupperar patienter på följande vis:

1. C0 Man har inga åderbråck eller ytligt synliga blodkärl.
2. C1 Man har ett eller flera millimeterstora ytliga blodkärl/ådernät som ligger synligt under huden. Dessa räknas dock inte som åderbråck.
3. C2 Man har synliga åderbråck. Kärlen är bredare än 4 mm.
4. C3 Man har synliga åderbråck samt svullnad/ödem i benet.
5. C4 Man har åderbråck och hudytan uppvisar eksem, pigmenteringar eller vitaktiga områden.
6. C5 Man har åderbråck och hudytan uppvisar läkta ärr efter bensår.
7. C6 Man har åderbråck med aktiva bensår i den överliggande huden.

Utöver bedömning enligt CEAP-skalan delas även åderbråcken in som symtomatiska (s) vilket innebär att de ger fysiska besvär och som asymptomatiska (a) om de endast är kosmetiskt störande. Exempelvis kan en patient vara C2s – åderbråck klass C2 med fysiska besvär (s).

Då är det viktigt att söka vård

Åderbråck är oftast ofarliga. Men de har i många fall påverkan på utseendet och därmed självkänslan. Detta är det vanligaste skälet till att man söker hjälp.

Även om de flesta åderbråck är ofarliga så finns dock tillfällen när man alltid skall söka vård:

• Om det blöder från åderbråcken.
• Om huden i anslutning till åderbråcket är torr och kliar. Dessa problem beror på det ökade trycket huden utsätts för. Ibland kan fjällande eksem förekomma. I denna situation finns risk att du kliar sönder huden och får sår som inte läker.
• Om du känner en förhårdnad i kärlet i ett område som känns rött, svullet och ömt. Då kan det röra sig om en s.k. tromboflebit – en infektion orsakad av en ytlig blodpropp i kärlet. Det är i sig ofarlig men kan innebära en ökad risk att få en mer allvarlig blodpropp i de djupa venerna. Då sväller benet upp och börjar värka vilket är ett tecken på en djupare blodpropp som kan leda till lungemboli (att proppen åker till lungan och fastnar där).
• Om du han bruna eller blålila pigmentförändringar på underbenet. Detta är ett tecken på att huden är dåligt syresatt vilket ökar risken för bensår.
• Om du har sår på underbenet i anslutning till ett åderbråck. ett s.k. venöst bensår. Dessa uppkommer uppkommer i första hand på nedre delen av underbenet, strax ovanom fotknölen. Ofta på inre sidan av benet. Såret kan vätska, men blöder eller värker sällan.
• Om du ständigt har värk eller en tyngdkänsla i benen alternativt att benen och fötterna är mycket svullna och du måste ha stödstrumpor för att klara vardagen.

Behandling av åderbråck »