Vilken typ av laser för håravfallsbehandling?

Hej jdm!

Jag har väntat ett tag med att skriva svar, eftersom de frågor du ställer egentligen kräver en mycket, mycket lång utläggning. Jag arbetar just nu med en lång text till vår egen hemsida. Det har kommit fram ny kunskap på senare år.

Vi tar det i turordning, och börjar med fråga 1:

Ja, laserljus i de röda våglängdsområdena (ända upp till infrarött) har biologiska effekter, och det finns ett FDA-godkännande på att behandling med det röda ljuset kring 650 nm har medicinsk effekt vid manligt ärftligt håravfall (androgen alopeci). Däremot finns inga vetenskapliga studier som har påvisat specifik effekt vid hudsjukdomen ”fläckvis håravfall” (alopecia areata). Det utesluter inte att man kan påverka förloppet.

FDA står för Food and Drug Administration, och är en amerikansk tillsynsmyndighet. Mycket förvirring och kanske en del desinformation råder kring ”FDA-clearence”.

De allra flesta utrustningar för LowLaserLightTheraphy (LLLT), som säljs på den nordamerikanska marknaden har ”bara” FDA-godkännande på att de är ofarliga, dvs att biverkningar i princip inte existerar. HairMaxLasercomb har dessutom FDA-godkännande på att den har visat effekt vid ärftligt manligt håravfall.

MEP-90 Dome Device (bara tillgänglig för läkare) har motsvarande godkännande för att ha effekt på tunnhårighet hos kvinnor. Båda dessa lasrar opererar enbart med 650 nm. Alla andra utrustningar får egentligen bara säljas för kosmetiskt bruk, men åker så att säga snålskjuts på den dokumentation som har överbevisat FDA om att behandling med rött ljus inom angivet våglängdsområde också har en medicinsk effekt.

Fråga 2:

Själva laserkällan är av klass 3R för all LLLT. Våglängdsområdet skiljer sig inte heller, det ligger omkring 650 nm. Det är möjligt att det är bra med viss spridning, alltså att ge flera våglängdsområden samtidigt, men det finns ännu ingen vetenskaplig evidence för detta, i vart fall inte som jag känner till.

Vad som uppenbarligen har betydelse är den sammanlagda energiöverföringen. Varje diod brukar ge en effekt av 5 mw. Stationära huvar brukar ha kring 100 stycken. Energiflödet mäts i dessa sammanhang som Joule per ytenhet (Jm-2). Den totala energiöverföringen blir beroende av tidsfaktorn: Ju längre tid, ju större överförd energimängd.

Energiöverföringen till målområdet, dvs celler i djupa delar av hårsäckarna, är också beroende av hårfärg, hårmängd och hudpigmentering, samt avståndet mellan ljuskällan och hudytan. Detta talas det egentligen sällan om.

Det finns ett samband mellan total energimängd och biologisk effekt. Det ser ut som en kurva, som når en toppunkt för att sedan falla. Eller i klartext: Upp till en viss nivå är det bra att ”kötta på” med LLLT, men sedan vänder det, och alltför stora energimängder ger en allt sämre biologisk effekt.

Nedan visas Arndt-Schultz-kurvan, som beskriver detta samband.

Problemet är bara, att variationen mellan hur olika individer reagerar är stor. Men sannolikt är det så att inte ens stationära lasrar idag levererar nog energi för att uppnå optimal biologisk effekt. Å andra sidan har jag läst ett referat nyligen där risken för att hamna på fel sida max-punkten av kurvan bedömdes som liten, det krävs i de flesta fall rätt rejäla avsteg från de koncept som idag tillämpas.

Bilden finns bifogad längs ned i detta inlägg

En intressant produkt, som kommer att vålla visst rabalder på marknaden, är en amerikansk uppfinning, LaserCap. Den har drygt 220 dioder á 5 mw i våglängdsområdet 650 nm. Teoretiskt levererar den alltså betydligt mer energi än huvar. Googla gärna, och bilda dig en egen uppfattning.

NHC undersöker för närvarande om det här kan vara en produkt att ta in på den svenska marknaden. Vi får anledning återkomma.

Fråga 3:

Delvis har jag redan svarat på den här frågan, eftersom LLLT med 650 nm är LLLT oavsett om man får behandlingen i en stationär laser eller genom en hem-produkt. Den kritik som oftast riktas mot hemmamodeller är att de är för kraftlösa. För laser-kammen måste man exempelvis ägna väldigt mycket tid, om man skall tillföra lika mycket energi som vid ett besök i en huv-laser.

Vid ISHRS-kongressen i Boston presenterades en ministudie, där två patienter fått behandla halva skalpen med en laserkam enligt den specifikation, som tillverkaren ger: 15 minuter 3 gånger i veckan. Eftersom det bara gällde halva huvudet, hade man instruerat försökspersonerna att behandla 7,5 minuter på aktuell huvudhalva.

När antalet hår i noga angivna kvadrater jämfördes mellan höger och vänster halva kunde konstateras, att det inte fanns några signifikanta skillnader.

Ironiskt nog är den testade laserkammen samma produkt, som fått FDA-clearence för medicinsk effekt vid manligt håravfall. Man får komma ihåg att det bara gällde två patienter, och att man därför egentligen inte kan dra några slutsatser vid en så begränsad studie.

Med LaserCap finns för första gången möjlighet att utföra studier, där bara halva ”hjälmen” är aktiverad. Den obehandlade sidan kan enkelt tjäna som kontroll. Jag har sett några preliminära sådana resultat, vilket är en av orsaken till att NHC beslutat sig för att titta närmare på den här produkten.

Fråga 4:

Jag är ingen konsumentvägledare, men en möjlighet vore kanske att försöka hålla ställningarna med läkemedel (minoxidil, finasteride) tills bilden klarnat.

Personligen tror jag att vi kommer att se mycket av LaserCap i framtiden. Fördelarna jämfört med stationära lasrar är så uppenbara, att det blir mycket lättare att fullfölja behandlingen. Är du intresserad av dessa frågor kan du prenumerera på våra nyhetsbrev.