Det finns många olika bröstimplantat. De skiljer sig åt på flera sätt. I första hand handlar det om storlek, form, material och yta. Vilket implantat man väljer påverkar både resultatet, riskerna och hållbarheten.
Som patient är det viktigt att förstå de olika bröstimplantatens egenskaper och hur viktigt det är att de håller hög kvalité.
Bröstimplantat tillverkas, precis som andra varor, av flera olika tillverkare i världen. Till de mest populära märkena på den i Svenska marknaden hör:
De huvudsakliga skillnaderna mellan olika bröstimplantat är; innehållet, ytan, formen, storleken och konsistensen.
Ett bröstimplantat kan enklast beskrivas som en påse av silikon fylld med saltvatten eller en silikonmassa. Själva påsen kallas för hölje.
Ett bröstimplantat som är fyllt med silikonmassa kallas för ett silikonimplantat. Ett implantat som är fyllt med saltvatten kallas för saltvatten- eller koksaltsimplantat.
Bröstimplantat av silikonmassa kallas även för kohesiva bröstimplantat eller geléhallon.
Silikonmassan i implantaten känns och rör sig ungefär som fettvävnad. Den hänger ihop som en hel massa och kan inte rinna ut även om implantatet skulle delas på mitten.
För ett antal år sedan var det ganska vanligt att man använde både saltvattensimplantat och silikonimplantat. I takt med att silikonimplantaten utvecklats har de dock mer eller mindre tagit över helt.
Silikonmassan i silikonimplantaten kan ha olika konsistens. Låt oss säga att den går från lös till fast.
De så kallade geléhallonen eller geléhallonimplantaten är alltid av silikonmassa. Vissa väljer dock att reservera begreppet ”Geléhallon” för de implantat som har den högsta fastheten.
Vad som är skillnaden mellan de olika fasthetsgraderna och vad de har för effekt på slutresultatet är ett ämne i ständig debatt.
Ett faktum är att ju lösare implantatsinnehållet är desto mer rör det sig. Detta innebär bl.a att det sjunker ned mot botten av implantatet när man står upp och ut mot sidorna när man ligger ned (som naturliga bröst).
Den första tanken skulle kunna vara att man ju vill ha så fasta bröst som möjligt. Därför skall man väl välja så fast silikonmassa som möjligt? Här får man dock inte blanda ihop fasta bröst med fast silikon. Alla bröstimplantat är fasta i jämförelse med slapp bröstvävnad så det handlar om att välja alternativ efter önskemål.
Ställ dig frågan – hur mycket eller lite vill du att din bröstförstoring skall märkas? Inte alls eller på långt håll?
När du skall välja fasthetsgrad är det viktigt att du diskuterar med din kirurg vilket resultat du är ute efter. Innan ni fattar beslutet fråga vilken fasthetsgrad din kirurg rekommenderar och varför. Ofta är det fråga om en sammanvägning av dina personliga önskemål och din kropps förutsättningar.
Förespråkare för koksaltimplantaten förnekar inte att silikonimplantat kan ge ett mer naturligt utseende eftersom konsistensen i stor utsträckning liknar naturlig bröstvävnad. De menar dock konsistensen endast har betydelse för kvinnor med mycket små bröst före sin operation.
För kvinnor som har viss bröstvolym före sin operation spelar enligt saltvattensförespråkarna inte implantatens konsistens någon större roll eftersom den egna bröstvävnaden kommer att ligga mellan implantatet och huden efter operation vilket ger naturligt utseende och känsla.
Ett av de viktigaste argumenten för saltvattensimplantaten är att de innehåller just saltvatten vilket är en helt naturlig vätska i kroppen. Om implantatet får en skada brister höljet och saltvattnet tas upp och kroppen. Om ett silikonimplantat skadas får man istället en s.k. tyst ruptur eftersom implantatet behåller sin form.
Det bör även nämnas att salvattensimplantat är några tusenlappar billigare än silikonimplantat.
Den här sektionen handlar om de två olika formerna bröstimplantat kan ha, och hur dessa påverkar resultatet.
Baserat på en sammanvägning av uppgifter från implantattillverkarna Motiva®, Mentor och Allergan, fördelar sig försäljningen av implantat avsedda för bröstförstoring i Sverige på ca 70% runda och 30% anatomiska bröstimplantat.
Bilden visar två runda bröstimplantat. Det övre har slät yta det nedre texturerad.
Runda bröstimplantat är formade som en rund bulle. Eftersom de är mjuka förändras dock formen när de ställs på högkant. Ungefär som naturliga bröst med andra ord.
De runda implantaten är billigare än de anatomiska och förknippas med något färre komplikationer. Bl.a för att det inte spelar någon roll om implantatet skulle rotera i fickan eftersom det är helt runt.
Bilden visar ett anatomiskt bröstimplantat vilka endast finns med texturerad yta.
Anatomiska (droppformade) bröstimplantat skiljer sig från runda bröstimplantat genom att de är avlånga till sin utformning och har en större del fyllning nedtill än upptill.
Syftet med den något utdragna droppformen är att implantaten skall ge ett mer naturligt slutresultat.
De anatomiska bröstimplantaten togs från början fram för att användas vid bröstrekonstruktioner hos kvinnor som förlorat ett bröst.
Logiken bakom användandet av anatomiska bröstimplantatet vid vanliga bröstförstoringar är dock ganska enkel. Oavsett om en patient saknar bröstvävnad på grund av att den tagits bort eller om den inte funnits där ifrån första början är ju implantatets roll densamma. Att bygga upp ett ”nytt” bröst.
En fördel som både plastikkirurger och patienter uppskattar med de anatomiska implantaten är att de kan varieras i tre olika dimensioner:
Runda bröstimplantat kan endast varieras i två dimensioner. Diameter (bredd) och projektion.
Den ökade flexibiliteten gör anatomiska implantat särskilt aktuella om man i samband med en bröstförstoring även vill balansera ut storlek- och formskillnader mellan brösten.
De anatomiska implantaten vinner också allt mer mark till följd av att efterfrågan på så naturliga resultat som möjligt ökar.
Notera hur det runda implantatet (vänster) fyller ut överdelen av bröstet medan det anatomiska får en mer naturlig linje.
Ett anatomiskt bröstimplantat har en mer naturlig bröstform än ett runt implantat. Då borde väl ett sådant implantat också ge de bästa och mest naturliga resultaten. Eller?
Riktigt så enkelt som resonemanget ovan ger sken av är det dock inte.
P.g.a. sin utformning har de anatomiska bröstimplantaten en tendens att vilja rotera i vävnadsfickan efter operation. Om detta sker får bröstet ett mycket onaturligt utseende och måste åtgärdas med en omoperation.
Risken för rotation förknippas ofta med hur vävnadsfickan för implantatet utformas under operationen.
För att minska risken för rotation tillverkas anatomiska implantat alltid med en texturerad (sandpappersliknande) yta. Syftet är att de skall läka fast och fixeras i vävnadsfickan. Detta är inte alltid optimalt.
Utöver att det finns en risk för att de anatomiska implantaten roterar så finns det även andra skäl att välja ett runt implantat.
Många kirurger anser att det inte spelar någon roll om man använder runda eller droppformade implantat eftersom alla bröstimplantat, oavsett ursprungsform, ändå blir runda till följd av inläkningsprocessen. De anatomiska implantaten ger enligt deras åsikt därför inte ett bättre långtidsresultat än de runda.
Andra specialister menar att ett runt implantat ändå får en anatomisk form när patienten står upp eftersom dess innehåll då sjunker ned mot botten och att det även ger ett mer naturligt intryck när patienten ligger på rygg.
Med runda implantat blir brösten lite fylligare upptill. Detta kan innebära både för- och nackdelar:
Skall man försöka urskilja någon slutsats bland de olika kirurgernas åsikter är denna att majoriteten patienter får mycket fina resultat med runda bröstimplantat. Kvinnor med mycket lite egen bröstvävnad får dock de bästa resultaten med anatomiska bröstimplantat.
Bröstimplantatens profil är ett mått på projektionen (b.) i förhållande till diametern (a.)
Ett bröstimplantats profil kan, lite förenklat, beskrivas som ett mått på hur mycket det putar ut från kroppen. Ju högre profil desto mera ”put”.
Begreppet ”profil” kallas även för projektion. Ju högre profil desto mer projektion. Projektion=”put”.
Det finns 3-4 olika alternativ för profil; låg, medium, hög, extra hög. Det vanligaste implantatet är det med mediumprofil. Lite förenklat kan de olika profilerna beskrivas såhär:
De olika profilalternativen har tagits fram för att på ett bättre sätt kunna tillmötesgå patienter med olika kroppstyper och önskemål.
Från vänster till höger visas bröstimplantat med låg, medium och hög projektion
Tidigare fanns bröstimplantaten i mycket färre storlekar. Detta betydde att man inte kunde få implantat med olika proportion i fråga om bredd och höjd. Detta gjorde att vissa patienter inte kunde få ett naturligt resultat i den storlek de efterfrågade.
”Om det är viktigt att du ska få plats med stora implantat trots att du har smala bröst så ska du välja en hög- eller ultrahög profil.” – Johan Andersson, produktchef Motiva.
Med hjälp av de olika profilerna kan man nu använda större implantat vid en bröstförstoring utan att för den sakens skull riskera att implantatens kanter hamnar utanför det område som täcks av den egna bröstvävnaden.
Med hjälp av ett högprofilsimplantat kan man helt enkelt addera mer storlek till bröstet (framåt) utan att dess bottendiameter ökar.
Vilken profil man väljer är i slutändan en fråga om önskemål och behov. Här följer några exempel:
Alla bröstimplantat har ett hölje av silikon. Detta hölje kan ha en slät eller sträv (s.k. texturerad yta).
När man började tillverka bröstimplantat använde man endast slät yta. Därefter kom implantaten med den texturerade ytan.
Anledningen till att man började göra bröstimplantat med texturerad yta var att man vill minska risken för den vanligaste biverkningen vid bröstförstoring, s.k. kapselkontraktion.
Innan vi går in på hur de olika ytorna på implantaten påverkar biverkningar och resultat kan det vara bra att veta vad som händer i kroppen när man lägger in implantat.
Vid en bröstförstoring skapar kirurgen en ficka i vävnaden där implantatet placeras. När implantatet stoppats in och operationen är färdig påbörjar kroppen sin läkningsprocess.
Den röda färgen visar en normal kapsel runt implantatet.
Om ett implantat rör sig fritt eller växer fast i kapseln kan innebära både både för- och nackdelar.
Försäljningsuppgifter från implantatstillverkarna Motiva® Mentor och Allergan visar att majoriteten av bröstimplantaten som säljs på den Svenska marknaden har den texturerade ytan.
Den vanligaste komplikationen efter en bröstförstoring är s.k. kapselkontraktur. Den uppkommer när ärrvävnaden som kapslar in implantatet blir för kraftig eller ojämnt fördelad.
De texturerade implantaten togs fram för att minska risken för kapselkontraktion. Man har dock haft svårt att bevisa den texturerade ytans effekt. Även de mest erfarna plastikkirurgernas meningar går ofta isär på den här punkten.
Den texturerade ytan kan ha olika utformning eller grovlek i strukturen.
Logiken bakom de olika nivåerna av ”skrovlighet” är att ju grövre/ojämnare ytan är desto kraftigare blir inväxningen/fixeringen i vävnaden. Kapseln får helt enkelt bättre grepp i implantatet ju grövre ytan är.
Under 2017 framkom uppgifter om att bröstimplantat kan orsaka en form av lymfcancer s.k. anaplastiskt storcellslymfom, också kallat BIA-ALCL.
Såhär kommenterar plastikoperationer.net´s specialistkiurg Dr. Andreas Lindahl sjukdomen i fråga experten:
BIA-ALCL står för Breast Implant Associated ALCL, där ALCL är en form av lymfom vilket i sin tur är en cancerform.
Läkemedelsbolaget Allergan (tidigare Inamed/McGahn) stoppade i december 2018 försäljningen av sina bröstimplantat med texturerad (skrovlig/ojämn) yta.
Svensk Förening För Estetisk Plastikkirurgi kommenterar i en pressrelease i Juli 2019 mediarapporteringen enligt följande sammanfattning:
Att välja storlek på bröstimplantat handlar i princip om tre saker;
Bröstimplantatens storlek mäts i milliliter (ml) eller kubikcentimeter (cc). Dessa två mått är samma sak. 350 ml=350 cc. Ibland talar man om gram. Även här är det ungefär samma sak. 350 gram=350 ml=350 cc.
När man funderar över hur stora bröst/implantat man vill ha är det viktigt att tänka på att bröststorlek handlar om PROPORTIONER. Inte om gram eller milliliter.
Det finns ingen objektiv bild av vad som är ”för stort” eller ”för litet” när det kommer till bröststorlek. Här gäller det att hitta en balans.
När man skall välja storlek på bröstimplantat finns det i princip tre saker som man man måste ta ställning till.
Mindre implantat innebär färre risker och besvär. Hos amerikanska kirurger använder man begreppet ”big breasts, big problems” för att förtydliga sambandet mellan implantatstorlek och de risker stora implantat ofta medför.
”Big breasts, Big problems!”
Även om bröstförstoringar oftast utförs för att förstora brösten är det inte den enda anledningen. Det är också vanligt att man vill ändra form, jämna ut storleksskillnader eller lyfta brösten lite. Motiven påverkar implantatsvalet.
Många som söker för en bröstförstoring är personer med mycket små bröst. I vissa fall finns en närmast total avsaknad av bröstvävnad.
Personer med små bröst är ofta smala och har en nätt kroppsbyggnad, men det kan också röra sig om normalstora eller stora personer med underutvecklad byst.
Personer med små bröst gör ofta sin bröstförstoring med något av följande önskemål:
Även om man i båda fallen är ute efter att ”normalisera” bröstens storlek behöver det inte vara fråga om att skapa ett så ”naturligt” resultat att det inte märks.
För den som länge besvärats av små bröst kan det kännas bra att veta att små bröst är en bra förutsättning för en lyckad bröstförstoring:
När man talar om att uppnå ”naturliga resultat” påverkar även valet av bröstimplantatens form och placering hur det slutgiltiga resultatet upplevs. Formen och placeringen märks dock i första hand i mer ”lättklädda” situationer.
Den näst största gruppen som söker för bröstförstoring är personer som redan har bröst men som vill förändra dem. Alltså förändra proportionerna mellan brösten och den övriga kroppen eller formen på brösten.
De vanligaste målen för personer som har en viss bröstvolym före sin operation men ändå väljer att lägga in implantat är ofta något av följande:
När man väljer att förstora bröst är det viktigt att tänka på att den totala storleken efter operationen blir den egna bröstvävnaden + implantatets storlek. Detta kan mycket förenklat innebära; 300 ml egen bröstvävnad + 300 ml implantat = 600 ml ”bröststorlek”.
När man gör bröstförstoringar med målet att förändra form, lyfta, fylla ut eller balansera bröst är själva storleken inte lika viktig som vid rena förstoringar. Här är ofta implantatens form och placering minst lika viktig för ett bra resultat.
Anatomiska bröstimplantat i storlek 200-600 ml.
Storleken på bröstimplantat mäts i milliliter (ml), kubikcentimeter (cc) eller gram (g). En ml är detsamma som en cc och väger litet mindre än 1 g.
För att förenkla matematiken lite kan man säga att ml, cc och g är olika måttenheter på samma volym. Det mest använda av dessa mått är kubikcentimern (cc).
Som en liten referens kan det vara värt att nämna att 100 cc är detsamma som en deciliter. Ett implantat på 300 cc motsvarar alltså en volym på 3 dl.
Bröstimplantat finns i alla storlekar. Från mycket små implantat på 150 cc till extrema implantat på flera tusen cc.
När man funderar över vilket som är den största implantatstorlek man kan välja är det kroppen som sätter gränserna. Den som kan bedöma detta är din kirurg. Han/hon måste göra en bedömning där man tittar särskilt noga på din bröstkorg, hud och befintliga bröstvävnad.
De flesta kirurger avråder från att välja implantat som är för stora. Detta bör man lyssna på. Skälen till avrådan brukar vara följande:
Ju större implantat man väljer att lägga in desto mer ökar riskerna för komplikationer i efterhand. Några exempel:
För att få ett naturligt och hållbart resultat rekommenderar de flesta plastikkirurger den normalbyggda kvinnan med normal mängd egen bröstvävnad att begränsa sin bröstförstoring till ett maximum av två BH-storlekar. Detta är en bra utgångspunkt.
För att försäkra sig om att få rätt storlek från början är det viktigt att pröva sig fram ordentligt innan man går vidare med sin bröstförstoring.
Med hjälp av det s.k. ristestet kan du själv experimentera med olika implantatstorlekar. Allt du behöver göra mäta upp ris i nylonstrumpor och stoppa i bh´n. 3 dl ris (300 gram) är ungefär detsamma som 300 cc implantat. Alltså en ganska vanlig storlek.
För att underlätta ditt val av implantatstorlek kan du ställa två enkla frågor till din kirurg:
Utifrån de svar du får kan du testa dig fram i stegen 50 cc tills du hittat en storlek du tycker känns bra.
Om du tvekar mellan två implantat med en storleksskillnad på 50 cc så välj den större. Anledningen till detta är att man fort vänjer sig vid sin nya storlek. Det som kändes lagom vid utprovningen känns snart normalt och senare ofta ”för litet”.
En annan anledning att välja ett något större implantat än det som känns lagom vid utprovningen är att några cc ”försvinner” när implantatet hamnar inuti kroppen eftersom vävnaderna utövar ett visst tryck.
Avslutningsvis ger vi dig rådet att lyssna på din kirurg. Men låt inte honom eller henne ensam avgöra vilken storlek du skall välja. Det är du som skall leva med implantaten så sista ordet är alltid ditt. Om du är osäker, avvakta och gå gärna till en annan kirurg för att få nya infallsvinklar.
Nästa: Placering av implantaten »
