-
Länk till inlägget
ErikaWestbergAnonym frågeställare1Hej jag är 16 år gammal och för 2-3 år sedan led jag av övervikt, jag vägde ungefär 78 kg. Jag bestämde mig att gå ner i vikt och det slutade med att jag tappade 15-17 kg totalt. Och nu ligger jag på vikten 62 kg och jag är 165 cm lång vilket innebär att jag inte är överviktig.
Innan jag gick ner i vikt mådde jag väldigt dåligt över mina bröst då dom var väldigt hängiga, och det var en väldigt stor del till varför jag gick ner så mycket som jag gjorde men inget har förändrats, dom är fortfarande hängiga.
Min bh storlek är D80 och ibland måste jag även använda Dubbel D för att dom är så stora. Jag mår verkligen psykiskt dåligt över detta, jag har svårt att hitta bikinis, bh…vissa kläder.
Jag mår helt enkelt inte bra med mig själv. Jag har försökt träna mina bröst för att kunna ta operation i andra hand, men jag ser ingen förändring. Har haft hängbröst sen jag började få mina bröst och det var vid 12 års åldern. Det var jobbigt att vara först i puberteten och jag fick snabbt dåligt självförtroende och det blev värre och värre ju mer hängiga dom blev. Jag skäms verkligen, otroligt mycket och jag har inte sagt detta till någon, inte ens mina föräldrar, min mamma som förmodligen skulle förstå har jag inte ens vågat berätta för. Jag kan inte duscha med tjejerna på gympan för att jag skäms så mycket, jag gillar/älskar min kropp och hur det blivit efter viktnedgången och jag håller fortfarande på då och då att träna för att hålla mig i bra form men mina bröst är inte riktigt på samma bana. Jag har inte alls hängbröst i släkten heller för den delen så något genetiskt kan det inte vara.
Jag gråter mycket över situationen och jag försöker intala mig själv att dom är fina, dom är bra…men det är svårt att ljuga för sig själv när man innerst inne vet sanningen.
Mitt sexliv är hemskt…på ett sätt i alla fall och det är att jag inte kan koppla av riktigt, jag tänker alltid på mina bröst, och undrar vad killen tycker, och varför det är så är för att jag vet att så mycket som jag hatar mina hängbröst hatar killar också.
Inga killar gillar hängbröst liksom, och det får mig att må sämre och se ner på mig själv mer….jag ser inga fördelar alls med dom. Jag har även bristningar över mina bröst för att dom är stora helt enkelt och det har jag mått dåligt över det också.
Jag har inte ens vart gravid liksom. Vad jag undrar är om man kunde göra en operation även om man är under 18 år.
I detta fall är det kris då jag försökt intala mig själv i år att det kommer lösa sig, jag tränar bort…men det går inte längre för ser ingen förändring.
Jag vet att bröst växer tills man är 18 men eftersom jag gick in i puberteten så tidigt så har jag till och med stannat i växten så mina bröst växer inte mer liksom, och det ser jag själv. Skulle man inte kunna lösa det på något sätt? Med operation och så… 🙁 svara så fort som möjligt
1Tips! Klicka här för att hitta din klinik1Answer LinkHej!
Först och främst så tycker jag att du med hjälp av skolsyster eller distriktsläkare ska se till att få en samtalskontakt och få stöd med din självbild. Detta oavsett om du nu eller senare kommer att genomgå en bröstoperation. Jag förstår vad du tänker och känner, men det är inte riktigt bra att uttrycka en sådan fixation vid en kroppsdel och heller inte riktigt sant att killar tycker om dig mer för att dina bröst är på ett visst sätt. Att du genomgår en bröstoperation kan ses som en självklar lösning, men det finns en uppenbar risk att grundproblematiken med självbilden inte alls förbättras av en operation.
Det är inom den offentliga sjukvården inte ovanligt att genomföra bröstförminskningar på någon som är 16 år. Du kan be din distriktsläkare om en remiss för bedömning. Det låter som om du uppfyller kriterierna med tillräckligt stora bröst och med en normal vikt (BMI<25).
Om du ska operera dig hos oss som arbetar privat, så gäller i princip en strikt 18-årsgräns. Dock kan man etiskt försvara enstaka undantag om tillståndet kan anses vara en sjukdom (exempelvis gravt förstorade bröst) och om båda vårdnadshavare ger sitt samtycke till operationen. Om operationen ej blir av inom det offentliga, så kan du alltid boka en konsultationstid tillsammans med vårdnadshavare till en privatklinik.
Ingen kirurg kommer att ärligt kunna garantera att ditt psykiska välbefinnande blir bättre av en operation. Därmed inte sagt att en operation inte är indicerad, men försök ordna med samtalskontakt också.
Med vänlig hälsning
Karl Bremer
Dr. Karl Bremer, Leg. läk, Specialist i Plastikkirurgi och medlem i Sveriges läkarförbund, Svensk Plastikkirurgisk Förening och Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi. Verksam vid Art Clinic
Du måste vara inloggad för att ställa en fråga!
Plastikoperationer.net