Allt om tandimplantat

De flesta skadade tänder kan ersättas med tandimplantat. Men det finns vissa faktorer som påverkar vem som kan få behandlingen.

• Först och främst måste man vara på det klara med att tandimplantat, trots tandvårdsförsäkringen, kostar patienten någon stans mellan 5 000-25 000 kr. Du kan läsa mer om detta på sidan om priser för tandimplantat.
• Det finns ingen övre åldersgräns för när tandimplantat kan användas, dock en nedre. Tandbenet måste vara färdigutvecklat vilket det normalt sett är vid 17-18 års ålder.
• Den viktigaste framgångsfaktorn vid användande av tandimplantat är att det finns tillräckligt med tandben att fästa i och att detta är av god kvalité. Har man för lite tandben måste man först transplantera ben ifrån något annat ställe på kroppen.
• Det finns patienter som inte är lämpliga för permanent tandersättning med tandimplantat. Till dessa hör personer som äter vissa mediciner eller lider av tillstånd som påverkar kroppens läkningsförmåga. Detsamma gäller även för rökare och storkonsumenter av alkohol.
• Implantat är ett bra sätt att ersätta förlorade tänder men det finns alternativ. Patienter med dålig munhälsa eller allmäntillstånd bör överväga möjligheterna för avtagbar protes eller fast tandstödd protetik.

Att få ett eller flera tandimplantat installerade innebär att man genomgår en behandling indelad i 3 steg fördelade över ca 6-8 tillfällen/besök.

• Den totala behandlingstiden för en tandersättning med implantat är ca 3-12 månader.
• I de olika stegen utförs förberedande undersökning, förarbete, installation av implantatskruvarna, protetiskt arbete, efterkontroll och återbesök.
• Hur stort antal behandlingar som behövs och hur lång behandlingsperioden blir beror i första hand på vilken teknik som används, patientens allmänna tandhälsa och tandbenets kvalité.

Förberedande konsultation och bedömning

Det första som sker inför en behandling med tandimplantat är att man som patient väljer ut eller remitteras vidare till en klinik som utför behandlingen.

• Du hittar kliniker som utför behandlingen på sidan kliniker för tandimplantat.
• Om du saknar en enskild tand kommer du ev. att rekommenderas ett singelimplantat med krona.
• Om du saknar flera tänder blir det antingen fråga om flera enskilda implantat med kronor alternativt en brolösning vilket är en serie sammansatta konstgjorda tänder som fäst vid två eller flera implantat.
• Om du behöver ersätta alla dina tänder i käken blir det fråga om en implantatsstödd helprotes som fästs vid 4-6 implantat i käken.

Behandlingsförlopp

Steg 1 – Förarbete

Före en implantatbehandling görs ett gediget undersöknings- och förarbete. Detta för att välja rätt strategi och skapa en miljö i din mun där implantaten har goda förutsättningar att fästa.

• Det första som görs är en noggrann undersökning och röntgentagning av dina tänder och ditt tandben.
• Om man finner att tandbenets kvantitet eller kvalitet inte är god nog måste man transplantera benvävnad från ett annat ställe på kroppen för att få tillräckligt med ben att fästa i.
• Käkbenet och eventuellt andra tänder måste vara hela och fria från infektion och läkta från ev. tidigare tandbehandlingar.

När man åstadkommit en ren och frisk mun med ett gott fäste för implantaten anses förarbetet avslutat. Detta kan ta från en dag till flera månader beroende på utgångsläge.

Steg 2 – Installation av implantaten

Insättningen av tandimplantaten kan ske med enstegskirurgi eller tvåstegskirurgi. Tvåstegskirurgin är den vanligaste metoden och enstegskirurgin den enklaste.

Tandimplantat med tvåstegskirurgi

Vid tvåstegkirurgi (tvåstegmetoden) används ett tvådelat tandimplantat som monteras vid två olika operationstillfällen.

• Vid det första operationstillfället fästs den så kallade fixturen (skruven som fungerar som tandrot) i käkbenet. Den får därefter läka in under 3-6 månader.
• Vid det andra operationstillfället monteras nästa implantatdel, den så kallade distansen. Distansen är en förlängning av implantatet som går upp genom tandköttet.
• På distansen fäster man sen den nya tandkonstruktionen som kan bestå av antigen en ny tandkrona eller brolösning som bär flera tandkronor.
• Med tvåstegmetoden blir den den totala behandlingstiden ofta 4–8 månader.

Om en eller flera tänder behöver tas bort innan själva implantatbehandlingen startas förlängs ofta den totala behandlingstiden med upp till 6 månader

Tandimplantat med enstegskirurgi

Vid enstegskirurgi (enstegsmetoden) opereras samtliga implantastdelar in vid ett och samma tillfälle.

• Vid operationen görs ett snitt i tandköttet så att käkbenet blottläggs. Därefter skruvar man fast fixturen (implantatsskruven).
• I de fall det behövs en distans fästs denna direkt på fixturen och tandköttet sys tillbaka.
• När operationen är klar sticker fixturerna upp genom tandköttet. Man kan nu göra avtryck av implantaten för de nya tänderna.
• Avtrycken skickas till en tandtekniker som bygger den nya tandkonstruktionen som sedan fästs sedan på implantaten.
• Under de följande månaderna kommer implantaten/skruvarna att att växa fast i käkbenet.
• Under tiden som implantaten växer fast får man använda de nya tänderna som vanligt. Detta kalls för tidig belastning eller direktbelastning.

Enligt Socialstyrelsens rapport (ISBN: 91-7201-810-0) har flera svenska studier jämfört den något enklare enstegskirurgin med tvåstegskirurgin utan att det gått att påvisa några signifikanta skillnader mellan de två teknikerna vad gäller lyckandefrekvensen.

Om tidig och direkt belastning av tandimplantat

I normalfallet skall tandimplantat läka in under 3-6 månader innan de belastas. Under tiden får patienten ofta använda en tillfällig protes.

• Många studier tyder dock på att 3-6 månaders inläkning inte är nödvändig utan att man kan börja belasta tänderna direkt efter att implantaten satts in.
• Genom tidig eller direkt belastning av tandimplantaten förkortas behandlingstiden till ett minimum, endast ett kirurgiskt ingrepp behövs, provisoriska tänder behövs inte och patienten får omedelbart fungerande tänder.

Kunskapsläget omkring tidig eller direkt belastning av tandimplantat utvecklas ständigt. Tandläkaren har därför stort ansvar att ge patienten uppdaterad information om det förväntade behandlingsresultatet.

Steg 3 – fastsättning av de nya tänderna

När implantaten (skruvarna) satts fast ordentligt i tandbenet tas avtryck. Det går till på samma sätt som när man gör en krona eller bro till en vanlig tand.

• De avtryck man tar i munnen skickas till en tandtekniskt laboratorium. Där producerar en tandtekniker sedan den nya tandkonstruktionen.
• När de nya tänderna är färdiga skickas de tillbaka till kliniker som kallar patienten till besök för montering.

Hur ont gör en behandlingen?

Många patienter tycket det är obehagligt att gå till tandläkaren och man undrar hur ont det gör att göra tandimplantat.

• Hur obehagligt man som patient upplever en implantatbehandling skiljer sig från person till person, precis som vid vanlig tandvård.
• Normalt sett görs själva implantatkirurgin (inskruvningen av fixturerna) i lokalbedövning kombinerat med lugnande/bedövande medicin. Detta minskar obehaget avsevärt.
• De övriga besöken som ingår i en behandling med tandimplantat kan jämföras med vanliga tandläkarbesök.
• Du kan själv påverka vilken typ av smärtlindring du önskar i de olika stegen och det finns många kliniker med behandlingsprinciper inriktade på personer med mer eller mindre ”tandläkarskräck”.
• Efter implantatkirurgin kan behandlingsområdet vara lite svullet och kännas ömt under några dagar men för det mesta räcker det med vanliga smärtstillande tabletter efter operationen.

Tandimplantat är ofta ett bra sätt att ersätta skadade tänder. Men det finns risker för biverkningar och komplikationer.

Sannolikheten för att tandimplantat skall fungera under lång tid är god. Detta gäller oavsett om det handlar om ett singelimplantat, en brolösning eller en helprotes.

För att undvika komplikationer och biverkningar av tandimplantat är det viktigt att behandlingen utförs på rätt sätt och på rätt patient.

Det finns flera faktorer att ta ställning till:

• Hög ålder – äldre patienter löper större risk att drabbas av komplikationer än yngre.
• Rökning – rökning försämrar munhälsan. Med försämrad munhälsa ökar risken för biverkningar avsevärt.
• Paradontit – paradontit är tandlossning. Den beror på en inflammation i tandköttet. Detta ökar risken för att implantatens förlorar sitt fäste in tandbenet.
• Dålig allmän munhälsa/munhygien. Ju friskare mun desto mindre är risken för komplikationer av tandimplantat.
• Bristande motivation – noggrann munvård är viktig både före och efter behandlingen. Den som inte är beredd att sköpa sin egen munhälsa mycket noggrannt bör avstå behandlingen.
• Oerfarna tandläkare – Alltfler tandläkare gör implantat. Samtidigt har tandlöshet blivit ovanligare. Implantat blir en behandling som sällan förekommer och många är ovana eller har otillräcklig träning och erfarenhet.

Största risken är Periimplantit

Periimplantit är en inflammation i mjukvävnaden som sätter sig runt implantaten. Den liknar tandlossning, men är mer aggressiv.

• Ca. var femte person som får tandimplantat drabbas av Periimplantit inom 10 år efter att de fått sin behandling.
• Periimplantit beror på att bakterier frodas runt implantaten, som p.g.a. sin utformning, är svårare att hålla rena än vanliga tänder.
• Det är en allvarlig tandsjukdom som kan orsaka skador på tandbenet som gör att implantaten lossnar.

Rätt patienturval avgörande

Det bästa sättet att undvika periimplantit är att inte sätta implantat på patienter i riskzonen. Detta kräver ett noggrant patienturval.

• Mycket god allmän munhälsa och motivation att vårda sig mun i framtiden är det viktigaste kriteriet för att minska risken för periimplantit.
• Rökare som inte är motiverade att helt sluta bör inte behandlas med tandimplantat.

Du kan läsa mer på tandläkartidningens ämnessida om periimplantit.

Övriga potentiella biverkningar

Bortsett från periimplantiten så är övriga biverkningar förhållandevis ovanliga efter implantatbehandling. Till de komplikationer som dock förekommer hör följande.

• Förlust av fixtur/implantatskruv före eller efter det att belastning skett.
• Bestående känselbortfall i anslutning till implantaten.
• Mjukvävnadskomplikationer som kräver behandling.
• Fraktur/spricka i implantatet.
• Skador på själva tandkronan/protesen som sitter på implantaten.

Utöver ovanstående kan även komplikationer uppkomma i samband med själva behandlingen. Implantaten kan få en felaktig position eller riktning. Detta kan skada angränsande tänder eller försvåra nödvändig munhygien.

Orsaker till komplikationer vid behandling med tandimplantat

Exakt vad som gör att man drabbas av en komplikation vid behandling med tandimplantat är inte helt klarlagt.

Det finns studier av vilka faktorer som bidrar till ett misslyckande med implantatbehandling eller i alla fall till en ökad risk för komplikationer. Till dessa faktorer hör:

• Direktbelastning av fixturerna/implantatsskruvarna.
• Ojämn belastning av protes eller proteskonstruktion.
• Dålig benkvalitet – om tandbenet är poröst eller uppluckrat fäster implantaten dåligt.
• Dåligt infästning av implantaten under operationen. Detta beror oftast på bristande erfarenhet eller ovarsam kirurgi.
• För få implantat i förhållande till belastningen (överbelastning)
• Rökning är en ständig riskfaktor vid tandimplantat.

Ju fler av ovanstånde riskfaktorer som finns närvarande vid en implantatbehandling desto större är risken för komplikationer.

Var noggrann vid valet av klinik!

Som patient kan det vara bra att känna till att tandimplantat får skruvas in av alla som har en tandläkarutbildning.

• Fram till 1999 fanns ett krav på särskilda specialkunskaper för att få sätta in tandimplantat. Något sådant krav finns inte längre.
• Det är därför viktigt att försäkra sig om att den tandläkare man går till har stor erfarenhet och kompetens inom tandimplantat för att minimera sina risker för komplikationer.

Är vissa implantatstyper/fabrikat bättre än andra?

Det finns ett stort antal tillverkare av tandimplantat och det är inte ovanligt att den ena produkten framställs som säkrare och bättre än den andra.

Många specialister inom området menar att dokumentationen av hur olika implantat fungerar i länden är för kortsiktig. Detta framkom av en studie som utfördes 2008.

I studien undersöktes 20 vanligt förekommande implantatstyper. De delades in i två grupper utifrån hur många vetenskapligt publicerade studier de hade har med minst fem års uppföljning enligt nedan:

Tandimplantat med flera studier över fem år (per 2008)

Ankylos, Astra Tech, Bego-Semados, Biomet 3i, Brånemark System, Impladent, Nobel Direct/Perfect, Southern implants, Straumann, Xive.

Tandimplantat helt utan studier över fem år (per 2008)

Atlas, Biomain, Brånemark Integration, Edure, Imtec-MDI, Lifecore, MIS, Neoss, Nobel Replace, Ospol.

Som patient kan det vara bra att fråga exakt vilket implantat som kommer användas och därefter söka på produktnamnet på internet.

Det faktiska priset för tandimplantat är mellan ca 20 000-150 000 kr. Av detta betalar den allmänna tandvårdsförsäkringen upp till 85%.

• En tandersättning med tandimplantat är för de allra flesta en investering för sin framtid och livskvalitet.
• Att få nya tänder som känns precis som de egna är en värdefull förbättring som samtidigt kan innebära besparingar i framtida tandvårdsutgifter.
• Hur mycket den slutgiltiga behandlingskostnaden beror på behandlingens omfattning, behandlarens priser samt till vilken grad man som patient kvalificerar sig för finansiering genom högkostnadsskyddet.

Så mycket kostar en behandling med tandimplantat

Den faktiska kostnaden (exklusive bidrag från försäkringskassan) för en behandling med tandimplantat uppgår till:

• 65 000 – 85 000 kronor i kostnad för en hel överkäke eller underkäke.
• 35 000 – 65 000 kronor i kostnad för ett delimplantat som ersätter flera förlorade tänder.
• 18 000 – 25 000 kronor i kostnad för ett singelimplantat som ersätter en enskild tand.

I prisuppskattningarna ovan ingår utredning, kirurgi och protetik samt materialkostnad.

Så fungerar tandvårdsförsäkringen vid tandimplantat

I Sverige har vi ett högkostnadsskydd för tandvård. Detta innebär att vi vid större behandlingar bara behöver betala en del av kostnaden själva.

• Högkostnadsskyddet för tandvård ingår i den allmänna tandvårdsförsäkringen (tandvårdsstödet). Försäkringskassan hanterar alla högkostnadsärenden och betalar ut ersättning direkt till den tandläkare som utför behandlingen.
• Tandvårdsstödet är tänkt till tandvård som gör patienten fri från smärta och sjukdomar samt för att han/hon skall kunna äta, tala, tugga och ha ett ”godtagbart utseende”.
• För att du skall ha rätt till ersättning genom högkostnadsskyddet krävs att din implantatbehandling anses ”nödvändig för att ge ett funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat”.
• Detta innebär att det måste finnas funktionella och hälsorelaterade motiv till att utföra behandlingen. Rent utseenderelaterade besvär berättigar alltså inte till ersättning.

Så stort är bidraget från försäkringskassan

För en vuxen person med behov av tandimplantat är det högkostnadsskyddet som används. Då gäller följande regler:

• Du betalar först själv alla tandvårdskostnader upp till 3000 kronor.
• För alla kostnader över 3 000 kr upp till 15 000 kr betalar försäkringskassan 50 procent. För en behandling på 15 000 kr betalar du alltså max 7 500 kr själv. Resten betalar försäkringskassan ut direkt till tandläkaren.
• För alla kostnader som överstiger 15 000 kr betalar försäkringskassan 85 procent.
• Högkostnadsskyddet börjar gälla när din implantatbehandling påbörjas och skall betalas. Efter det räknas alla åtgärder som du får gjorda under de följande tolv månaderna in i högkostnadsskyddet.
• Du kan själv bestämma att en ny ersättningsperiod ska börja innan den tidigare har löpt ut. Detta kan vara fördelaktigt när du står inför en större behandling.
• Genom att få in flera åtgärder under en och samma ersättningsperiod kan du komma upp i referenspriser över 15 000 kronor och därmed få högre ersättning för den överskjutande delen.

Referenspriset avgör – inte tandläkarens prislista

För varje behandling med tandimplantat finns ett fastställt referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet beräknas utifrån.

• Tandläkarna är inte bundna av referenspriset. De kan välja att ta ut ett pris som är högre eller lägre.
• Om din tandläkare tar ut ett högre pris än referenspriset för en åtgärd betalar Försäkringskassan ändå bara ut ersättning som motsvarar referenspriset.

Ett bra tips är att begära en skriftlig kostnadsberäkning inför behandlingen med uppgifter hur stor del av behandlingskostnaden som täcks av försäkringen.

I Fråga Experten svarar vår tandläkare på frågor om behandling med tandimplantat.

Kicka här för att komma till fråga experten »
(öppnas i nytt fönster)